Tantsnusk recention

I söndags så var jag på föreställningen Tantsnusk, den sista uppsättningen på Dramalabbet.
Den skulle handla om populärliterär kåthet, och cirklade runt Harleqin böcker.
Men handlingen var aningen fritolkad för min smak. Skådespelarna sprang runt och sprutade grädde på varandra, läste poesi, visade filmsnuttar ur "tantsnuskfilmer" från 80-talet, gjorde en låt av leksakshundar, cyckeltutor och snusktiga ord, samt imiterade något som jag tror va en hunds parningsbeteende i ca 10 minuter samtidigt som hela lokalen släcktes ner och man bara kunde se en annan av skådespelarnas bröstbårtor och rumpa lysa rött i mörkret.
Det var fint, det var intressant, men jag förstod absolut ingenting.
Jag tror att deras mål var att visa att man kan göra fulkultur till finkultur, och ur den synvinkeln så tycker jag att de lyckades bra, men resultatet blev aningen för djupt för min egen del får jag nog lov att säga.